De flesta av oss har åkt kollektivt utan att betala vid något tillfälle. Och de flesta har haft turen att slippa den tillfälliga paniken som uppstår när fem vita kepsar med texten ”kontrollant” dyker upp utanför spårvagnens fönster, och det bara är att kasta sig upp ur sätet och klämma sig förbi den som sitter bredvid och gå av innan kontrollanterna går på.
Och sedan går de inte ens på. De väntar på nästa vagn. Så du står där på hållplatsen och sneglar på dem medan de snackar skit och gör sitt bästa för att se hotfulla ut. Du stirrar på dem tills de stirrar tillbaka. De kan ändå inte kontrollera dig när du inte är på vagnen.
Spårvagn nummer tretton dyker upp, och kontrollanterna kliver på. Medan du väntar på nästa skriver du i en facebookgrupp var kontrollanterna är och vart de är på väg. Sedan åker du vidare.
Denna artikel kommer handla om vad ”att planka” är för något, vilka planka.nu är och vad som gömmer sig i deras nya bok, ”Så kom vi över spärrarna”. Den kommer också handla om oss som plankar: vi som är på besök i storstaden och inte tänker betala 33 spänn för att åka mellan två stationer, vi som använder plankandet som en politisk metod, och alla vi som helt enkelt lever på en skitlön och inte har råd att betala för ett månadskort.
PLANKA.NU
Planka.nu är en samling grupper som på sina respektive orter kämpar för gratis (skattefinansierad) kollektivtrafik: nolltaxan. De vill skapa en mer solidarisk kollektivtrafik, en som präglas av trygghet och gemenskap. Vem som helst ska kunna åka genom staden, oavsett plånbokens tjocklek.
Organisationen grundades år 2001–praktiskt taget historia vid detta lag. Grundandet skedde som en reaktion på Stockholm landstings briljanta idé att höja priset på månadskortet ännu en gång, trots försämrad kvalitet på kollektivtrafiken. Detta var en höjning som helt klart inte ”följde inflationen”. På 20 år har månadskortet mer än fördubblats i pris. För en vuxen icke-student ligger priset, i Stockholm, på 860 kr.
Efter planka.nu:s grundande dröjde det inte länge förrän lokalgrupper uppstod i Göteborg, Linköping och även i Oslo. Systerorganisationen Pummit drog också igång i Finland. I dagsläget är planka.nu tyvärr endast aktiva i Stockholm och Göteborg. Men ambitionerna finns kvar.
För att uppnå sina mål använder sig planka.nu och dess anhängare av den så kallade avgiftsstrejken. Detta är vad som har blivit känt som ”att planka”. Metoden går helt enkelt ut på att åka utan att betala. Syftet med detta är inte bara att själv spara pengar. Avgiftsstrejken lägger tryck SL och Västtrafik m.fl, och genom dem staten. Ju fler som plankar desto mer relevant kommer det vara med skattefinansierad kollektivtrafik. Slutligen plankar vi av solidaritet: ju fler som plankar frivilligt desto tryggare blir det för oss som inte har något val.
SÅ KOM VI ÖVER SPÄRRARNA
”Planka.nu är att betrakta som organiserad brottslighet. En maffiaorganisation.”
– Dick Erixon, Timbro
”Vi skulle kunna bygga en Berlinmur i tunnelbanan och folk skulle ändå finna sätt att ta sig förbi.”
– SL-taleserson Jesper Petterson (2014)
”Jag tror inte att planknings-aktionerna blir särskilt långvariga.”
– SL:s Björn Holmberg (2001)
Dessa citat återfinns på baksidan av planka.nu:s nya bok, Så kom vi över spärrarna. Boken är en samling av planka.nu:s tankar, ambitioner, och mål, men också ett kollage av de otaliga aktioner olika lokalgrupper har genomfört, och fortfarande genomför. Boken ger en vacker inblick i en aktivistgrupp som inte är rädd för att leva ut sina mål, som inte backar vid konfrontation och som ständigt kämpar för att spårvagnen, bussen och tunnelbanan ska vara en tryggare plats, för såväl plankare som icke-plankare.
I boken får vi läsa om den bakgrund som präglade planka.nu:s uppstart: Piratbyrån hade precis skapat den nu välkända torrent-sidan The Pirate Bay, EU-mötet 2001 i Göteborg var i full gång, och kravallerna rasade.
Planka.nu etablerade sig fort, och började genast sitt arbete. I boken får vi läsa om ett urval aktioner, däribland de så kallade massplankningarna. Dessa bestod ibland av ett dussintal individer, andra gånger ett hundratal, som alla gemensamt öppnade grindarna i Stockholms tunnelbana och plankade tillsammans. I processen släpptes otaliga förbipasserande igenom””för en stund var kollektivtrafiken gratis.
En annan tydlig aktion som planka.nu har genomfört (och fortfarande genomför) är att öppna grindarna med buntband och plastfolie. Ibland bifogas lite dekoration. Planka.nu kämpar inte bara för nolltaxan genom avgiftstrejken, de vill också göra tunnelbanan, bussen och spårvagnen till mer välkomnande platser.
Därför inleddes också anti-reklamaktioner såsom Adblock AFK och Coup d’Art, som gick ut på att avaktivera elektronisk reklam och ersätta SL:s och Vätsttrafiks reklamaffischer med egenproducerad konst.
Planka.nu organiserade också många varningsaktioner när stora hållplatskontroller, eller razzior, genomfördes. Vid razzior var kontrollanter ofta hårdhänta, och en ytterst otrygg atmosfär uppstod, både för plankare och icke-plankare.
Vi får dessutom läsa om en av planka.nu:s största skapelser: den så kallade p-kassan. P-kassan fungerar ungefär som en försäkring: betala 100 kronor i månaden och planka tryggt. Får du böter är det bara att skicka in alla papper till planka.nu, så betalar de, i utbyte mot en självrisk på 100 kronor. P-kassan är en metod för att fördela bötesbördan mellan alla plankare. Tack vare detta kan folk planka tryggare, och hålla igång avgiftsstrejken under en längre tid utan att behöva vara oroliga.
HUR FORTSÄTTER VI?
Planka.nu har under sin tid förändrat det språk vi använder kring kampen för nolltaxan, och det språk vi använder har en enorm inverkan på hur vi ser på en viss fråga. Istället för ”tjuv-” eller ”fuskåkning” talar vi om att ”planka”, ett mer neutralt ord som numera är etablerat i det svenska språket. Detta har skapat en större acceptans för plankare. Folk bara rycker på axlarna. De flesta gör det ju ändå någon gång ibland. Detta är en oerhörd hjälp för oss som plankar av nödvändighet, för oss som inte har råd, och för oss som hotar att utvisas om vi åker fast vid en kontroll. Tack vare planka.nu kan vi fritt sprida information om hur en plankar bäst, var kontrollanterna befinner sig, och vad en bör göra om en åker fast.
Men tyvärr är den organiserade plankningsrörelsen idag inte lika aktiv som den en gång var. Givetvis plankar folk fortfarande, och i minst lika hög grad som tidigare, men planka.nu och liknande organisationer behöver idag mer engagerade medlemmar. Så gå med i närmaste SUF-klubb och och ta tag i frågan. Och bor du i Göteborg eller Stockholm kan du söka dig till planka.nu direkt! Planka.nu behövs fortfarande. Tusentals människor har fortfarande inte råd med månadskortet, som blir allt dyrare. Papperslösa som åker fast vid kontroller blir utvisade. Poliser hjälper privata företag att driva in pengar. Utsatta områden blir isolerade eftersom det är för dyrt att transportera sig från förorten in till staden. Priserna är fullständigt orimliga. Folk har inte råd.
Så organisera dig. Och om möjligheten inte finns, sätt upp klistermärken. Informera andra. Gå med i p-kassan. Och framförallt, planka. Och berätta varför du gör det.
Plankandet har en rik historia. Det är roligt, nödvändigt, och viktigt för alla som strävar efter en mer solidarisk värld. När du pratar om plankandet med dina vänner, beskriv det som något självklart. ”Vad då, plankar du inte?” Ju fler som varnar, informerar, och lär ut, desto lättare blir det att fortsätta kämpa, och desto närmare kommer vi nolltaxan. Så gå ut och planka. Ta del av avgiftsstrejken. Och glöm inte att fira nolltaxedagen den första lördagen i mars.
Sitt kvar för en efterföljare till denna artikel: en kort guide i plankandets konst!
